Livskraft och ENhet


 

Hem

EN-hetsmedvetande

Jordnätens betydelse

Livets blomma

Universums egenskaper

Naturen är vår vän

Cellernas väldiga potensial

Aptittväckare

1. Människans storhet

2. En ny uppfatning av oss själva

3. Vad är egentligen  kärlek?

Vad är kärlek egentligen?


Människor längtar efter kärlek. Den verkar vara drivkraften i de flesta människors liv. Även när vi är upptagna och förnöjda med många andra saker, är kärleken i fokus i privatlivet. Vi behöver kärlek och omsorg från vår omgivning för att utveckla oss till balanserade vuxna människor. Att uppleva besvarad kärlek är det mest fantastiska i världen. Varför är kärlek ett så grundläggande behov? Vad är kärlek egentligen?

 I den förra essäen bad vi dig om att iaktta energin som får ditt hjärta att slå och dina lungor att andas, energin som strömmar genom allt i Universum. Vår konklusion var att vi alla består av denna neutrala, accepterande energi, oavsett vad vi gör, tänker eller känner... Vi menar att vi alla är delar av den universella energikällan så detta är vår utgångspunkt för de påståenden vi kommer med här.

Utan livskraften ville vi sluta existera. När den kommer in i oss, omformas den i olika typer av energi som vi kallar kropp, sinn, känslor och ... kärlek. Vi är inte bara gjord av denna energi... vi är denna energi. Vi är chefen i vårt liv och vi är den som har ansvaret för att disponera denna energi som vi är. Med andra ord... det är sättet vi tänker och känner på som bestämmer vem vi är och vad vi blir. Något som egentligen är ganska självklart...

 Måste vi vara perfekt för att vi ska attrahera någon som vill älska oss? När vi ser oss omkring så finner vi fort ut att det inte är så. Människor älskar varandra som de är... mer eller mindre. Vad vill det egentligen säga, att vara perfekt? Många strävar väldigt för att ändra sitt utseende till något annat än den de är... Varför gör de det? 

 När förhållande går sönder verkar det som om vi som partner inte kan uppfylla de förväntningar vi lägger på varandra, så kanske det som vi trodde var kärlek ändå inte är kärlek? För oss är kärlek att bli accepterad så som vi är och att vara i stånd till att acceptera de andra så som de är. Vi tror den universella accepterande energin, som inte tar parti i någon konflikt, men bara är, är kärlekens sanna natur och att det er denna energi som alltså är var och en av oss, som ger oss förmågan att älska.. därför att vi är delar av den.

 När du börjar observera Livskraftens natur vill du upptäcka att den är det mest självklara i livet. Dens natur är villkorslös kärlek. Det är sättet vi uppfattar oss själva på som håller oss ifrån att se och känna denna alltomfattande kärlek. Så därför längtar vi alltid efter den. Eftersom vi tror att vi är små och obetydliga, älskar vi inte oss själva och energin som vi har till disposition för ändamålet används till andra ting... fruktan, skuldkänsla, svartsjuka eller förakt, för att nämna några.

 Genom årtusener har människor upplevt att mycket av det som de tyckte om att göra betraktades som fel, vi var skyldiga och måste skämmas, och så blev vi straffade. Vi blev övertygade om att vi förtjänade att straffas. Eftersom våra tankar är kreativ energi, började vi skapa lag på lag med överbevisning om att vi var ovärdiga. På så sätt bär mänskligheten en livsförnekande struktur i sitt psyke, genom att vi upprepar bestraffningar mot oss själva där vi skapar situationer där vi upplever att vi inte är värdiga. Det är inte Livskraften fra Universum som dömmer oss att vara ovärdiga. Negativa ord har vi skapat därför att vi lever i den fysiska världen av polaritet som innehåller aspekterna och valen, det goda och det onda. Det som håller oss borta från att älska allt och alla villkorslöst är den djupt begravda tanken om oss själva – att vi inte är värdiga att bli älskade.

 När vi upplever något obehagligt, sammanfattar vi det ofta med att vi inte är något särskilt eller vi lägger skulden på andra. Jag vill visa hur det nya perspektivet vänder sådana situationer till något positivt. Det som är viktigt att förstå, är att alla våra negativa upplevelser produceras av vår egen kreativa energi, av undermedvetna oönskade tankemönster. Så varje gång vi upplever något negativt, är det et budskap om det motsatta av vem vi är! På så sätt kan vi börja finna ut något om vårt undermedvetna. Händelserna är gåvor som visar oss vägen till ett bättre liv. Ofta måste vi uppleva något flera gånger innan vi förstår att det är ett mönster... Det är viktigt att förstå att händelserna inte är ett sätt du straffas på, men vägvisare till att släppa ett tankesätt som inte tjänar dig. Låt oss visa ett exempel.

 "Jag erbjöd mig att hjälpa en grupp människor som arbetade med ett ämne som jag var gott utbildad i. Jag trivdes och deltog ivrigt även om det var på fritiden. Efter två dager berättade de för mig att de inte önskade att ha mig med i gruppen. Först blev jag sårad och arg. Jag beskyllde dem för att vara dumma som inte satte pris på mig... Så kom jag på att detta var en möjlighet att ta en titt in i mitt undermedvetna för att se om jag kunde finna tankemönstret som skapade upplevelsen. Ganska snart insåg jag att händelsen visade mig ett mönster som gick ut på att jag tror att jag förtjänar straff/avvisning när jag visar att jag är duktig...(jag har upplevt många liknande händelser tidigare...) Sådana tankemönster, som har sina rötter i mycket gammalt tankegods, kan ofta vara irrationella så som detta. Nu väljer jag att göra händelsen till en gåva till mig själv så att jag kan släppa detta mönster. Jag är det motsatta av vad händelsen visade mig, jag förtjänar inte avvisning därför att jag egentligen är villkorslös kärlek. Människorna i gruppen hade naturligtvis olika erfarenheter med händelsen. Jag kunde se att en av dem kände sig hotad av min duktighet och att en annan kände skuld över situationen som hade uppstått. De fick naturligtvis också en gyllen möjlighet att se på sina egna mönster, om de hade vetat hur de kunde göra det."

 Sådana situationer sker hela tiden mellan människor... vi är varandras lärare, vi är förbundna med varandra genom den Universella energin. Eftersom våra energier alltid är synkroniserade med alla som är runt oss vill de erfarenheter vi gör alltid passa ihop med det som människorna runt mig upplever! Detta är fascinerande att observera.

 För att vara i stånd att lösa konflikter, behöver mänskligheten lära hur våra egna tankar skapar de negativa upplevelserna i livet så att vi slutar skylla på andra. I stället måste vi lära hur vi kan tolka händelserna i livet på ett sätt som vill leda till samexistens och fred.

 Som fastslaget i den första artikeln, är källan en medveten energi, så som oss. Den universella enegin älskar inte bara dig och mig... den älskar också sig själv genom att göra det! I detta ligger den viktigaste nyckeln för mänskligheten idag. Att älska sig själv har betraktats som egoistiskt och arrogant.  Vi har alltid lärt att ha fokus på de andra, något som har fört oss på villospår. Så länge mänskligheten djupt inne i sig själv känner sig liten och ovärdig och inte kommer ihåg vem de er, så vill vi alltid leta efter sätt att minska känslan av brist på kärlek i våra liv, vi ser alltid efter källor utanför oss som kan fylla detta tomrum. Vi söker efter tillfredsställelse på tusentals kreativa sätt. Det får oss att dyrka känslan av att inte vara värdig genom att kritisera och skylla på andra. Vi längtar efter partners, vi får gjort plastisk kirurgiska ingrepp, vi dyrkar sport, vi äter, bantar... Sanningen är att "bara jag kan älska mig på det sätt som är nödvändigt för att jag skall bli hel som människa och på det sättet bidra till en bättre värld för alla. Bara jag kan fylla gapet i mig själv genom att veta att jag är värdig att vara en del av, och älskad av den universella kraften och på så sätt ett oändligt väsen och en medskapare i Universum."

Som en del av universum är vi universum i miniatyr som konstant skapar i vårt eget världsallt så väl som att vi är medskapare. För att skapa fred, god hälsa, lycka och välstånd, måste vi finna fram till samma sätt att vara på som Livskraften är, vilket betyder att vara neutrala, inte-dömmande, accepterande och kärliga. Det finns ingenting sådant som att vara perfekt när vi älskar oss själva som vi är. Vi kommer att se att alla är perfekta så som de är och att allt är perfekt så som det är.

   Författaren kan kontaktas här